Att göra slut med sin hatkärlek
74 dagar. 2,5 månad.
Under tiden som jag skriver detta inlägg sitter jag på planet påväg hem. När jag lämnade Sydney för 5 timmar sedan kände jag att jag var redo att åka hem, redo att ta mig an något annat i livet, redo att komma tillbaka till rutiner. För 5 timmar sedan kunde jag inte tänka mig att jag senare skulle hitta mig själv hysteriskt gråtandes 27997 feet upp i luften, med ögonskyddet så långt nerdraget att det är precis så jag ser skärmen samtidigt som Bon Ivers låt Re:stacks spelas i hörlurarna.
Jag har alltid, så långt tillbaka som jag kan minnas, sagt att när jag slutar skolan så är Hultsfred ett minne blott. Tjatat om att jag ska flytta till England och plugga teatersmink, eller upp till favoritstaden Stockholm och leva bland rusningstrafiken.
Dessa 74 dagar har gett mig en push i ryggen och förändrat mitt liv. Jag har växt som människa. Jag har utvecklat min engelska något fruktansvärt och jag är inte längre nervös över att föra en diskussion med någon som har engelska som modersmål utan babblar på som om det vore det naturligaste i världen. Jag tänker på engelska. Jag drömmer på engelska.
Tidigare idag, efter att ha umgåtts med världens härligaste Britter, tog jag på mig hörlurarna och gick till Tunnelbanan för att åka hem till Double Bay som om jag ej gjort annat förut. Och det var då jag insåg att jag inte är redo att fastna i Hultsfred igen. Att allt jag föraktar med Sverige sitter ingrott i min hemstad och att jag kommer förlora mig själv om jag inte lämnar det stället snarast möjligt.
Jag stannar i Hultsfred till September och sen klipper jag det bandet. Jag gör slut med min eviga hatkärlek till min hemstad och jag längtar efter hur befriande det ska kännas. Lättnaden som kommer inbefinna sig. För livet har så mycket mer att erbjuda. Världen har så mycket mer att erbjuda. Genom denna resa har jag knutit kontakter över hela världen. Det finns inga begränsningar. Världen är min. Och jag ska ta tillvara på den chansen medan jag har den.
74 dagar. Australien. Du har varit helt jävla fantastiskt och du har välkomnat mig med öppna armar och behandlat mig som en medmänniska. Tack, tack för att du är fantastisk och för att du öppnat mina ögon med dina vackra landskap. Jag har haft den absolut bästa tiden i mitt liv. Jag kommer definitivt komma på återbesök. Efter detta blir du inte av med mig så lätt.